Hur fungerar kravflödet?
Ett kravflöde består av fem steg; betalningspåminnelse, inkassokrav, solvenskontroll, betalningsföreläggande och efterbevakning. I den här artikeln går vi igenom vad varje steg innebär för dig – och din kund.
Tänk på! Vi erbjuder lösningar för hela kravflödet, från att den första fakturan skickas ut till att betalningen är gjord. Du väljer själv vilken del av processen du vill överlåta till oss. Utöver din startåtgärd så anpassas även ditt kravflöde utifrån dina affärsinställningar, som konfigureras vid uppstart. Det ger dig möjlighet att styra över processen, till exempel genom att ha olika hantering för olika kundgrupper. Nedan går vi igenom huvudstegen i ett typiskt kravflöde.
Import av förfallet ärende
Oavsett vilket steg i kravflödet ni startar på börjar alltid Amili hanteringen efter vi mottagit ärendet från er. Antingen baserat på de inställningar ni har genom Visma Net (Amili AutoCollect), när ni lämnat ett ärende via fil eller genom en API integration.
Betalningspåminnelse
Om ni börjar på Påminnelse skickar Amili en betalningspåminnelse till din kund. Betalningspåminnelsen kan skickas via post, e-post eller till kundens digitala brevlåda, Kivra, om detta är uppsatt. Påminnelsen har en betalningsfrist på 10 dagar. En lagstadgad kostnad om 60 kr samt eventuell dröjsmålsränta i tillkommer för din kund att betala.
Inkassokrav
Är betalningspåminnelsen obetald två dagar efter förfallodatumet, eller om ni börjar kravflödet på inkassostadiet, skickas ett inkassokrav. Inkassokravet har också en betalnignsfrist på 10 dagar. En lagstadgad kostnad om 180 kr samt eventuell dröjsmålsränta tillkommer för din kund att betala.
Solvenskontroll
Förblir inkassokravet obetalt görs en solvenskontroll, även kallad scoring, för att analysera din kunds betalningsförmåga. Visar solvenskontrollen på att kunden har betalningsförmåga, och du önskar att ta ärendet vidare, görs en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Visar solvenskontrollen att kunden saknar betalningsförmåga rekommenderar vi istället att ärendet läggs direkt på efterbevakning för undvika onödiga kostnader för din kund som bidrar till att ytterligare försvårad skuldsituationen.
Ansökan om betalningsföreläggande
Visar solvenskontrollen att kunden tros ha förmåga att betala den uteblivna fakturan och tillkomna förseningsavgifter, görs en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
Ger Kronofogden avslag på ansökan läggs ärendet därefter per automatik på efterbevakning.
Efterbevakning
Visar solvenskontrollen att betalningsförmåga saknas, rekommenderar vi att ärendet läggs direkt på efterbevakning. Detsamma gäller om Kronofogden efter försök att driva in betalningen inte lyckats och kundens betalningsförmåga fortsatt försämras.
När ett ärende ligger på efterbevakning skickar vi kontinuerligt en betalningsuppmaning till din kund. En betalningsuppmaning är en påminnelse utan påminnelseavgift. Med hjälp av efterbevakning undviker du att ärendet preskriberas, samtidigt som du undviker att bidra till ytterligare kostnader för den redan skuldsatte. Målet med efterbevakning är alltså att uppnå frivillig betalning när kundens betalningsförmåga tillåter.
Om ni lämnar ett ärende till Amili som inte har ett korrekt eller fullständigt personnummer, läggs ärendet per automatik direkt på Efterbevakning när betalningspåminnelsen förfaller. Alternativt, om ni börjar direkt på inkasso, kommer ärendet läggas direkt på efterbevakning då lagen inte tillåter att skicka inkassokrav utan fullständiga personuppgifter.